Ett ensamt ljus färdas genom skogen,
Över myrra, barr och stig.
Men den gömmer sig för logen,
Bryr sig inte om människornas strid.
Dess flykt är en svunnen dröm,
Och dess mening går bortom tid.
Den vittnar om världar som vi glömt,
I mörkret finner den sin frid.